Jakt är en populär sport, en lidelse – en konstform för många – som omfattar över en miljon hundar med ägare. Jakt är en sport i lika hög grad för hund som ägare eftersom det kräver en utmärkt fysisk kondition att arbeta i många långa timmar i ur och skur, lika väl som en stark karaktär, beslutsamhet och god syn. Naturligtvis måste en bra jakthund också ha ett superbt luktsinne.

Utan hunden, en jägarens bästa vän, blir det ingen jakt eftersom jakten faktiskt är en slags tävling som hunden måste vinna. Genom sin instinkt, kunskap om terrängen och ren och skär slughet måste det jagade djuret slå sin hundmotståndare som har fördelar av sin intelligens, sitt utmärkta luktsinne, balans, kraftfullhet och kunskaper som är specifika för just den typen av jakt.

Hundar specialiserar sig på att jaga en särskild sorts vilt – sjöfågel, små eller stora däggdjur och fåglar – lika väl som att gräva upp rävgryt. Dessa specialiserade jakthundar klassificeras i flera olika grupper vilka har upprättats av Internationella Cynologifederationen FCI. (Kynologi är läran om tamhundars användning.)

Jakthund

Naturliga anlag och träning

Alla jakthundar har avsevärda naturliga anlag som resultat av ett noggrant urval genom expertuppfödare under många decennier. Av alla de karaktärsdrag som krävs för jakt är intelligens det allra viktigaste.

Det räcker inte för en hund att den har bra luktsinne, den måste också kunna använda sig av det. Det är nödvändigt att träna för att få ut mesta möjliga av detta anlag. Detta är ett knepigt jobb som kräver tålamod och inte har några allom givna regler eftersom teknikerna varierar beroende på hunden, dess reaktioner, och naturligtvis, den speciella målsättningen. Träningen är alltså nödvändig men också tidsödande och framskrider inte alltid så snabbt som en jägare skulle önska. Endast specialister kan träna upp en hund ordentligt på två till tre månader. Vanligtvis tar träningen sex månader av dagligt arbete.

Träningen måste omfatta lydnad, apportering och positioner (som “ligg”). Hunden måste också lära sig att använda sitt luktsinne. Hur känsligt ett djurs luktsinne är beror på arten och bland hundar beror det på rasen. När en jakthund är färdigtränad måste den kunna sortera de olika dofter som vinden för med sig för att inte begå misstag. Pointers måste kunna söka genom ett särskilt område och förbli orörliga medan de markerar för att inte skrämma upp villebrådet. De måste också kunna hämta villebråd som lagts ner och föra tillbaka det åt jägaren. Jakthundar måste få lära sig allt detta med så lite tvång som möjligt.

I princip och av naturen är jakthundar inte enbart keldjur. Om ägaren försöker lägga band på sin hunds jaktinstinkt måste detta utebliven jakt ersättas med andra aktiviteter som för hunden innebär motsvarande uppgift. Stadsliv ställer stora krav på ägaren för denna typ av hund.

Att uppfostra tryffelsökande hundar

Sökandet efter tryffel – underjordiska svampar som är så sällsynta att man också kallar dem det “svarta guldet” – har traditionellt utförts av olika slags djur med gott luktsinne, däribland getter, får, svin och allra senast av hundar, som är lättast att träna och transportera. Alla hundraser kan användas till detta sedan de fått nödvändig träning för yrkesmässig tryffelsökning (i artificiella tryffelbestånd) eller amatörtryffelsökning (i naturliga tryffelbestånd).

 

Vi använder Cookies för att ge dig din bästa onlineupplevelse. Genom att klicka i TILLÅT godkänner du att vi använder Cookies i enlighet med våra riktlinjer för cookies.
Cookie Settings